Jag bestämde mig för att bli jourhem under en period då jag varit arbetslös ett tag och kände ett starkt behov av att fylla min vardag med något meningsfullt. Katter har funnits i mitt liv i stort sett alltid, och hemma hade jag redan två egna. En av dem kändes dessutom lite understimulerad och jag tänkte att han kanske skulle må ännu bättre med en extra kattkompis i hemmet.

Efter att ha fått väldigt fin kontakt med Slättens katthjälp kändes allt helt rätt. När jag såg att kattmamman Vilda sökte jourhem tillsammans med sina tre kattungar, som då bara var sex veckor gamla, förstod jag att det var ett stort ansvar. Det var inte bara en katt som behövde hjälp, utan fyra. Ändå kändes det självklart att ta emot dem.

Det har gått så himla bra. Visst har det varit mycket jobb och en stor omställning i vardagen, men aldrig på ett sätt som känts för tungt. Första månaden sov jag till exempel på bäddsoffan i vardagsrummet, så att katterna kunde få ha mitt sovrum helt för sig själva. Inte ens det kändes jobbigt, för jag visste att de var trygga och hade det bra.

Att få följa Vilda och hennes ungar, se deras framsteg och hur de sakta men säkert har fått komma till ro har varit helt fantastiskt. Vilda har gått från att knappt våga visa sig i rummet när jag kom in, till att idag ligga i fåtöljen bredvid och spinna. Hon gosar och kelar med min egen katt, samma katt som tidigare var understimulerad och nu också blommat ut på ett annat sätt. Vilda har varit, och är, en otrolig mamma. Även om hon fortfarande tycker att händer är lite otäcka, ser jag tydligt hur mycket tryggare hon har blivit och hur hon har förstått att människor inte är så farliga som hon först trodde.

Jag är också otroligt tacksam för all hjälp och stöttning jag fått från Slättens katthjälp. Min kontaktperson har varit helt fantastisk, och jag har aldrig behövt tveka att höra av mig med frågor. Jag har alltid känt mig trygg i att få det stöd jag behöver.

Jag kan varmt rekommendera alla som har tiden och möjligheten att bli jourhem. Det är ett stort ansvar, men det är också något av det mest givande jag har gjort, och jag är så tacksam för att jag tog det beslutet jag gjorde och även fick förtroendet till att vara jourhem åt dessa katter.